Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Det här är ett examensarbete som handlar om en fastighet som står på Norra Kungsgatan 37-43 som har både en värmepump och fjärrvärme för uppvärmning. Värmepumpen används i första hand och fjärrvärmen används som spets när värmepumpen inte räcker till. Detta är en ganska ovanlig kombination. Syftet med arbetet är att ta reda på om detta är en bra lösning och om lösningen är lönsam. För att få fram hur stort fastighetens energibehov är så görs beräkningar utifrån fjärrvärmedata från tidigare år samt en gammal värmepump som är utbytt sedan 2011.

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn.

SammanfattningResurseffektivisering är ett område som kommer att spela en allt mer större roll i framtida samhällen både på grund av ekonomiska orsaker men också på grund av klimatförändringarna samt den begränsade tillgången på energiresurser. Energieffektivisering är en del av detta område med tanke på att energikonsumtionen blir allt större och större. Energipriset går inte att påverka men kostnaden går det att påverka genom att kartlägga energiförbrukningen och därefter vidta lämpliga åtgärder. Fastighetssektorn är en bransch där det finns stora anledningar att titta på energikonsumtionen då de står för ca 40 % av samhällets energiförbrukning i Sverige.(Energimyndigheten, 2012)Inom fastighetsbranschen kan man energieffektivisera på många olika sätt och det finns en uppsjö av olika lösningar vilka tillämpas efter behov och möjligheter. Det allternativ man väljer beror av hur kartläggningen av fastigheten som ska energieffektiviseras ser ut.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Frågor kring miljön är idag högst aktuella speciellt diskuteras alternativa energisystem. Olikabegränsade energiresurser debatteras samtidigt som en stor del av energin går till spill i formav bland annat värme.På flera sätt utvärderas olika alternativ för effektivisering och förnyelse av system föruppvärmning. För att se framåt mot en hållbar utvecklig genom att möta tillgång ochefterfrågan av energi behöver nya innovationer undersökas och utvärderas.Den här rapporten utreder nyttiggörande av lågtempererad spillvärme för uppvärmning. Irapporten jämförs tillgången på spillvärme från en Coop-butik, som är planerad på Backaplan,med efterfrågan på uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder i närområdet. Dessa skullekunna sammankopplas i ett så kallat närvärmesystem.Spillvärmen från Coop skulle inte kunna täcka hela värmebehovet, dels effektmässigt och delstemperaturmässigt, så systemet behöver kompletteras.

Frågor kring miljön är idag högst aktuella speciellt diskuteras alternativa energisystem. Olikabegränsade energiresurser debatteras samtidigt som en stor del av energin går till spill i formav bland annat värme.På flera sätt utvärderas olika alternativ för effektivisering och förnyelse av system föruppvärmning. För att se framåt mot en hållbar utvecklig genom att möta tillgång ochefterfrågan av energi behöver nya innovationer undersökas och utvärderas.Den här rapporten utreder nyttiggörande av lågtempererad spillvärme för uppvärmning. Irapporten jämförs tillgången på spillvärme från en Coop-butik, som är planerad på Backaplan,med efterfrågan på uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder i närområdet. Dessa skullekunna sammankopplas i ett så kallat närvärmesystem.Spillvärmen från Coop skulle inte kunna täcka hela värmebehovet, dels effektmässigt och delstemperaturmässigt, så systemet behöver kompletteras.

Den framtida samhällsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad användning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns således ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsägare som vill utnyttja den förnybara energin. Äganderätten till förnybar energi är inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

Frågor kring miljön är idag högst aktuella speciellt diskuteras alternativa energisystem. Olikabegränsade energiresurser debatteras samtidigt som en stor del av energin går till spill i formav bland annat värme.På flera sätt utvärderas olika alternativ för effektivisering och förnyelse av system föruppvärmning. För att se framåt mot en hållbar utvecklig genom att möta tillgång ochefterfrågan av energi behöver nya innovationer undersökas och utvärderas.Den här rapporten utreder nyttiggörande av lågtempererad spillvärme för uppvärmning. Irapporten jämförs tillgången på spillvärme från en Coop-butik, som är planerad på Backaplan,med efterfrågan på uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder i närområdet. Dessa skullekunna sammankopplas i ett så kallat närvärmesystem.Spillvärmen från Coop skulle inte kunna täcka hela värmebehovet, dels effektmässigt och delstemperaturmässigt, så systemet behöver kompletteras.

Sedan början av 1980-talet har el från vindenergi levererats till elnätet i Sverige, men sedan dess har vindkraften byggts ut och förbättrats tekniskt. 2013 stod vindkraften för cirka 7 % av den totala elkonsumtionen i Sverige. I takt med att intresset och behovet av förnybara energiresurser växer sig allt starkare har även forskningen kring möjligheten att utvinna energi ur vågorna tagit fart. Den första kommersiella vågkraftsparken i Sverige, Sotenäs, började installeras i början av 2014, där tekniken baserats på den forskning som bedrivits av Lysekilsprojektet sedan 2002. Potentialen för elproduktion från vågor längs Sveriges kuster beräknas vara 10 TWh per år vilket kan jämföras med Sveriges totala elproduktion på cirka 150 TWh per år.Denna rapport syftar till att visa hur vågkraftens situation idag kan jämföras med vindkraftens utveckling.

Singapore är ett av världens mest tätbefolkade länder och har samtidigt en elkonsumtion per capita som är en av de högsta i världen. Landet har inga egna energiresurser utan för att klara av sin höga elkonsumtion är de i stor utsträckning beroende av import av fossila bränslen, främst naturgas importerad i gasledningar från Malaysia och Indonesien.En konsekvens av detta är att Singapores har låg energisäkerhet. Energisäkerhet innebär att energiförsörjningen ska vara prisvärd, pålitlig och tillräcklig. Med sitt stora beroende av importerade fossila bränslen är Singapore utsatt för flera energisäkerhetsrisker vilket kan få många förödande konsekvenser.Att förnybar energi kan bidra till miljömässiga fördelar lyfts ofta fram, men hur förnybar energi kan bidra till bättre energisäkerhet är mindre välkänt. Det finns flera energisäkerhetsrisker relaterade till att använda fossila bränslen och förnybar energi kan därmed, i de länder där rätt förutsättningar finns, minska dessa energisäkerhetsrisker.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om förnybara energikällor kan bidra till en säkrare elförsörjning i Singapore.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett kroniskt tillstånd med ökad slembildning och svullnad i slemhinnorna vilket innebär att luft får svårt att passera genom luftrören. KOL beskrivs som en långsamt progredierande lungsjukdom. Symtom som är karaktäristiska vid KOL är hosta, sputum-produktion och dyspné vid ansträngning. Rökning är en mycket viktig bakomliggande orsak till KOL. Allt eftersom sjukdomen utvecklas får personerna svårare och svårare att genomföra aktiviteter som kräver liten fysisk kapacitet som till exempel att klä på sig, äta mat och sköta sin morgon- och kvällstoalett.

En stor omställning håller på att ske med nyttjandet av energiresurser. Biobränslen användsallt mer och utveckling pågår för att göra mer biomassa från skogen tillgänglig.Biomassauttag från röjningar diskuteras och då är det viktigt att kunna beräkna utfallet avenergi.Biomassafunktioner har tagits fram av Ulvcrona et al (2009) för att kunna beräkna torrviktenför unga granar som stått i täta bestånd. Funktionerna är dock baserade på provträd från norraSverige. Syftet med detta arbete var att verifiera funktionerna med provträd från södraSverige. Provträden togs på Sveriges Lantbruksuniversitets försöksparker i Asa och påTönnersjöheden.

Solceller har på senare tid blivit allt hetare ämne inom byggbranschen med utveckling som ger allt bättre förutsättningar för dess tillämpning både gällande effektiv användning av solinstrålning och billigare tillverkningsprocess.Höga koldioxidutsläpp och det faktum att energiresurser som vi idag är beroende av kommer ta slut ställer allt högre krav på att vi som samhälle kan hitta alternativa hållbara lösningar. Solceller har stor potential för detta då de möjliggör egen lokal elförsörjning för byggnader vilket inte bara skapar trygghet för fastighetsägaren som kan nyttja den i princip oändliga energikällan solen vilket sker utan koldioxidutsläpp förutsatt att produktion av solceller sker från en förnyelsebar energikälla, det möjliggör även elproduktion i städer och andra områden närmare elanvändningen än hur det traditionellt sker idag. Denna potential ger upphov till två viktiga frågor, hur solceller påverkar ekonomin samt hur det påverkar miljön. För att lösningen skall vara attraktiv krävs att den ger utdelning både ekonomiskt och med miljöpoäng för att bidra till företagets miljöprofil.Följande arbete studerar tillämpningen av solceller i byggbranschen med fokus på ekonomi och process. Två referensobjekt ligger till grund för arbetet, Norra 2 för bostadshus och Torsplan för kontor, som används för att ta fram en resultatkalkyl för typbyggnad kontor och bostad.Studien baseras på ekonomiska modeller som livscykelkostnad, internränta, nettonuvärde, annuitet, återbetalningstid och s.k.

Som effekt av de energikriser Sverige upplevde under 1970-talet beslutade Sveriges Riksdag att reducera behovet av importerad energi och satsa mer på inhemska energiresurser. Energi från skogen (skogsbränsle) fick återigen ett industriellt värde, efter en tid i skuggan av de fossila energialternativens framgångar. Idag är Sveaskog Sveriges största skogsmarksägare och tillika en av de största skogsbränsleleverantörerna. År 2009 hade Sveaskog en nettoproduktion av skogsbränsle på 2,7 TWh, en ökning med 42 % från föregående år. Konsumtionen i Sverige för samma år var 127 TWh av bioenergi, torv och avfall.